Jättegammal vintertonsbild. Martin, Jenny, Linus, detta är längesedan oj. 2003?
I år hann jag inte ha med kameran.
Den var god. Maten är ju egentligen mest konstig och kanske inte så god. Konstiga kombinationer av mat man knappt äter annars. Ändå. Lugn Jul. Alltid miljarder människor innan, kaos, jämt. Som igår, engelska och Holland möter sverige och dubbelt så många som väntat. Det är roligt, men allt tar så mycket tid då. Julafton är då man nästan somnar, men det är trevligt.
Loxdale.Portslade, Brighton and Hove. Sju veckor. Det har gått snabbt, men vi har gjort allt. Imorgon skickar jag min väska till Sverige och på torsdag åker jag till Dublin. Jag som skulle "spela fiol på Irland". Lite missförstånd av mig kanske, men nu ska jag spela fiol där. Sammanfatta, berätta om allt att uppskatta. Nej, det går inte, inte nu.
I helgen har vi firat svensk jul. Lucia på skolan, i världens engelskaste by och på skola. Tomte och glogg. Konsert också. En riktigt bra sa publiken. Oj vilken respons. Jag presenterade fel låt, det var kanske väntat. Roligt hade vi, i morse var jag trött. Skola och Brighton imorgon. Tidig torsdag morgon väntar Dublin. Tur att det man lämnar hela tiden lämnas till något bra.
Jag och Karro spelade mycket den här gången. Fokus, men kontakt.
Sång, ös.
Fredag:
Buss - Förväntningarna på topp tidig morgon.
Science museum - Alla kändas sciencesaker och lärorikt konstigt.
Natural history - Världens äldsta sten, dinosaurier och naturhistoriska fast London.
Fika - Tack Starbucks nu orkar vi vidare.
Houses of parlament - Tufft, mycket. Jag har tagit på samma saker på Churchill, knackat tre gånger på dörren och varit vid mr Browns kontor. Studieresa med Engelsk skola, annars kommer man inte in.
Hostel - Incheckning, bråttombråttom. London hostel - inte jätteglamoröst alls, men centralt.
Mat - Vi hann hämta musikalbiljetter och äta världens godaste vegmat (hunger?)
Chicago - London och musikal, vi gjorde det också.
Stor spindel på fina Tate.
Vi gjorde mycket, mycket annat än att ta bilder.
LondonLondon. Jag har anledning att åka dit igen. Då ska jag se Camden också.
Intensivt roligt trevligt, men Ikea har alltid rätt
Körrep inför lucia, jul överallt i staden, gruppordning inför julfest. Det är ju långt kvar, snälla stopp!
Tänkte jag och kom på att det inte är så. Snart är det jul. Jul, eller rättare sagt lucia betyder att jag är hemma. Svensk jul, alla människor, framtidsplanering. Nej, nu är jag här ett tag till. Här och nu var det.
I helgen är det julshopping i London. Skolan åker till London på fredag morgon och jag kommer hem på söndag. Allt man ska se, houses of parlament, Chicagomusikal, Tate modern, konsert och museum.
Två dagar hemma innan dess, vila kan vara en bra idé.
Jaja! (: Jag får berätta om en mindre lyckad kväll. Jag och Frida möttes i regnet vid tågstationen. Dagenefterunderbarastekvällen-trötta med förväntningar på en till. Tåget var inställt. Nästa tåg var försenat. Vi bestämde oss för att ta bussen. Väl på bussen kom vi på att vi varken hade adress eller pubnamn. Vi bytte buss och tog oss till Brighton station. Orden vi kom ihåg var station, trafikljus och vänster. Det finns vänster åt alla håll och trafikljus överallt runt Brighton. Regn. Vi letade, förföljde folk med musikcaseaktiga saker, smsade våra kontakter, letade. Regn. Till slut hittade vi puben. Tre musiker, concertina, trumma och gitarr. Inte de vi ville träffa. Snabba Irländska låtar på koncertina är svårt att haka på. Sessionen var nog ok ändå. Hem. Springa till buss. Fel buss, springa till nästa. Fish and chips på hela Frida. Regn. Hem, sent och trött morgon.
Det är sånt man skrattar åt sedan. Vi lärde oss säkert något.
Annars försöker vi göra lite mindre några dagar. Tåglåt, idioms och Emmerdale. Vardag i Portslade.
Dagen i filmer.
Först rastjam. Pratade med rektorn idag hon tyckte om folkmusikerna, "Ni verkar aldrig kunna gå förbi instrumenten utan att röra dem". Vanlig rast på loxdale hursomhelst. Ida förresten, din stråke var i kameran.
Vår magister tycker också om att spela på rasten. Han trodde att han blivit ett tåg, han är ett ganska bra tåg tycker jag.
Sist hejdåjam på den lokalaste puben. Trevligt, mycket, men med lite tråkig anledning.
Intern rubrik, eller hur kära klasskamrater. Igår åkte Ida hem en stund.
2 månader känns som aldrig så länge. I Dublin ska vi ösa igen och då ska jag bevisa att jag kan Ida. Minsann!
Majbrasamajbrasa, nu måste jag åka iväg!
