Bonfire, Guy Fawlks night. Jag, Frida, Karro och några till åkte till Lewes. Egentligen var det 50 000 till i lilla Lewes. Kaos, men ganska organiserat. Paraden var mäktigare och längre än vi någonsin kunnat ana. Ungefär två timmar innan hela var förbi. Engelsk tradition, roligt att vara med om på rätt ställe. Text kan inte beskriva, inte kort, inte film, men ändå.
Vi gjorde en film på tåget, den är här. Ledsen för redigeringen på min kamera och ovändbara bilder.
Igår var vi på utflykt med Andy. Salisbury och Stonehenge. Ida, Frida, Kathy, Sanna och jag. Vi åkte tidigt på morgonen och kom hem på kvällen.
Vi började med Europas näst största katedral. Herregud, den var stor. Barnkören övade latinska sånger. Historiens vingslag och stämningen fick oss nästan att gråta. Konstigt, jag som inte ens är lättrörd. 150 m kyrktorn, englands äldsta klocka, jätteviktiga och jättegamla dokument och gammalgammal marknad hann vi också med. Vi köpte fyra stora skålar frukt på marknaden och åt mat innan vi åkte vidare.
På kvällen var vi döda sillar i Fridas säng. I fredags spelade vi klezmer och Irländskt, sedan åt vi ost och choklad i min. Ikväll ska vi nog på jamsession Brighton. Hurra!
Tove, jag ida. Väntar på att få komma in.
I förmiddags åkte jag och värdpappa John på en utflykt. Han visade städerna och vi åkte till The Downs. Det är jättenära till fin engelsk landsbygd här. Vi var på Sussex högsta plats, men det var dåligt väder så vi såg inte så mycket. Annars kan man tydligen se hela Sussex mot London. Jag vill nog dit igen.
Framme igen. Framme borta, fast snart kanske hemma. Det blir många borta som blir hemma på dessa öar.
I alla fall, nu är jag i Portslade, Sussex, England.
Jag kom igår och möttes av te, te och trevliga Mr and Mrs Baker. Allt är sanslöst brittiskt. Husen, sättet, skolan, maten, allt. Jag chockas hela tiden, men jag tror verkligen jag gillar det. Nu ska jag sova.
Alla dessa intryck, all denna information. Nu
Karro och The Pavillion, vi ska titta mer en annan dag.
Skolans trapp, jag kommer nog aldrig lära mig hitta.
Jag saknar Visingsö, är fortfarande i chock efter Linköping och ska försöka hinna med allt hemma.
Visingsö blåser bort. Det blir minsann ingen Jönköpingsresa för mig, de som åkte imorse mötte fallande träd och sjösjuka.
Vi pratade om resor inatt. Jag kom på vad många platser jag verkligen vill besöka, nu.
Hälsa på Elin och Karin i USA
Hälsa på Nadja och Max i Toscana.
Förstå Iran och uppleva Dubai med Diana.
Uppleva Javiers, Christians och nu också Anas Sydamerika.
Se Australien som Ida.
Emelie är i Schweiz, Ana och Emi är ju amerikaner osv, osv...
Det är bra med framtidsplaner, men någon sa att jag får försöka nöja mig med Brighton-Hove-Portslade, Cambridge, London, Dublin och kanske Calais innan jul. Det ligger nog något i det. Jag ska ju faktiskt orka med att uppleva Sundsvall nästa vecka också, det kan nog bli mest intensivt av allt.
Eftersom ekvationerna försvann i förra inlägget får de pigga upp det här istället. Elin muntrade upp ett inlägg från USA med en ekvation. Mycket effektivt sätt att höja nivån på ett inlägg måste jag säga. Tänk att jag hade glömt bort skönheten och glädjen i en andragradare. Eller som Jan Nordin brukade säga: "Det finns inget så fantastiskt och själsligt rofyllande som att dyka in i den abstrakta matematikens värld". Hur som helst, dela glädjen!
2x² + 3x = 0
2x² + 5x + 4 = 0
Källa: http://elinmikaelatorstensson.blogg.se/2008/october/host.html#comment
Braheskolan har vissa återkommande aktiviteter. Tisdagscafé, lördagsutflykt. Idag har vi besökt Kumlabykyrkan. Testat fantastisk akustik och Ingrid, vår levande historiebok, har berättat allt. Ikväll funderar vi på att åka till Jönköping på kulturnatt. 
Efter kvartettövandet la jag mig på golvet. Ida började spela. Lampan släcktes och vi låg och tittade ut genom det stora takfönstret. Stjärnorna syns så mycket tydligare på Visingsö. Ida inspirerades av mörkret och det blev en låt. Jättevacker, mollig med mycket hopp. Jag såg två stora och många små stjärnor, så den fick heta många små. Jag grät nästan, nästan som den där natten i Skogsnäs. Sedan pratade vi om allt. Nu tycker jag verkligen om Visingsö igen.
Eftersom jag tydligen alltid vill ha bild, så blev det en nu med. Hade ingen, men tänk ungefär sådär.
lånat ut min handduk till Jesus.
lyssnat på 80-talsfunkvinyl i en källare.
känt pulsen i en tandpetare.
pratat rättvikskultur med kocken.
bastat med två skåningar, en sydamerikan, en lapp, en dalmas och en okult en.
dansat till spansk konsertmusik.
konstig, konstig kväll.
Nu dricker jag te och skriver här. Snart sover jag.
