Klassen hade gig på en private primary school. Solen sken.

Inte helt oväntat har det hänt saker sedan sist. Det här får bli ett inlägg som täcker allt som borde fått varsitt. Mycket kretsar kring luciafirande och konsert just nu. I övrigt har vi hunnit med en spelning, en helt fantastisk Stompkonsert, ett besök på Sussex university och faktiskt vanlig skolgång.

Mest är det dock luciasång, arrangering och bakning. Ikväll har folkmusikflickorna ätit Indiskt och njutit av att slippa vara trevliga. Vi känner ju varandra för väl ändå liksom.


Swedish Lussekatter.


Madde, Sinan, Sanna, Hanna. FIka, Sussex Uni


Stomp, nu fick vi inte vara med.


Vi bakade till 140 pers. Carl städade och var glad för att Jackson är pank.
Huvudstad. Veckoslut. Jag har varit i London.

En riktig weekend, vi har gjort allt tror jag. London är trevligt, men inte alls så engelskt som resten. Intensivt, så intesivt att allt är svårt att komma ihåg, men vi tog minsann till vara på det. Det känns nu. Trötttrött.
Lista, så jag kommer ihåg vad jag gjort. Mest för min skull, titta på bilder.


Fredag:
Buss - Förväntningarna på topp tidig morgon.
Science museum - Alla kändas sciencesaker och lärorikt konstigt.
Natural history - Världens äldsta sten, dinosaurier och naturhistoriska fast London.
Fika - Tack Starbucks nu orkar vi vidare.
Houses of parlament - Tufft, mycket. Jag har tagit på samma saker på Churchill, knackat tre gånger på dörren och varit vid mr Browns kontor. Studieresa med Engelsk skola, annars kommer man inte in.
Hostel -  Incheckning, bråttombråttom. London hostel - inte jätteglamoröst alls, men centralt.
Mat - Vi hann hämta musikalbiljetter och äta världens godaste vegmat (hunger?)
Chicago -  London och musikal, vi gjorde det också.



Science, Natural history, Chicago


Jag var imponerad, Nadja var inte lika.

Lördag
Frukost - Engelsk frukost på Café
Soho - Som söder, fast orginalet.
China town - Vi var inte kineser, annars var många det.
Musikkvarter - Av slump, lite roligt.
Oxford street - Shopping, shopping
Lunch - Jag och Frida är bäst på matställen.
Julmarknad i Hyder Park -  Vi skulle inte dit, men hade sjuk tur igen.
Harrods -  Vi köpte varsin frukt, till priset av en middag.
Resturang och Londons nattliv - Tunnelbanetrapptrapptrapptrapp, trötta fötter.


China town, julshopping, vi bodde här och indiska mannen ville vara med på bild


London ska vara värst, julmarknad

Söndag
Frukost - Samma som igår
Tate modern - Kanske bäst av allt. Nu har jag sett alla konstnärer man borde sett. Dali, Monet, Warhol, Miró, Picasso, Lichtenstein..
Buss -  Hem, sömnmatduschbrist, onda fötter, fina minnen.

 

Stor spindel på fina Tate.
Vi gjorde mycket, mycket annat än att ta bilder.

LondonLondon. Jag har anledning att åka dit igen. Då ska jag se Camden också.
Intensivt roligt trevligt, men Ikea har alltid rätt


Snart tänds ljusen vid Clock tower på riktigt.


Körrep inför lucia, jul överallt i staden, gruppordning inför julfest. Det är ju långt kvar, snälla stopp!
Tänkte jag och kom på att det inte är så. Snart är det jul. Jul, eller rättare sagt lucia betyder att jag är hemma. Svensk jul, alla människor, framtidsplanering. Nej, nu är jag här ett tag till. Här och nu var det.

I helgen är det julshopping i London. Skolan åker till London på fredag morgon och jag kommer hem på söndag. Allt man ska se, houses of parlament, Chicagomusikal, Tate modern, konsert och museum.
Två dagar hemma innan dess, vila kan vara en bra idé.




Den som vet när jag behöver äta banan,
vart jag har mina saker innan jag vet att de är borta och allt  sedan längst. 
Christine är i GA när jag kommer hem, rösta!
http://st.nu/lucia/index.php?kandidat=2

Stomp, wow.

Igår var vi på workshop med Stomp. Svårt, men roligt. De startade längs strandrämsannedrekantenavstaden (sea front) här i Brighton med kvastar och tunnor. Nu är de störst i hela världen och vi är kompisar! (:

Vi var också vid/på/hos/mot (englelskans prepositioner förvirrar till och med de svenska) Sea front på kvällen. Inte för att sopa, trumma eller slå igenom. Mer för att umgås. Prata sverige med engelsmän, titta på vågorna och känna oss utomlands. Fin kväll.

Annars. Nattcafé med klassen, engelsk danslektion och snälla barnbarn. Jamsession om vi orkar ikväll.


Vi fick till och med rodda åt stomp.
 Karro fick massa soloberöm, vi var nöjda.



Seafront, men inte åt havet-hållet.
Till höger på hotellet bakom försökte de spränga Margaret Tacher.
 De misslyckades och vi hade trevligt.


Frida förmedlar sina känslor. Pinnskrälle, grubbeldepp (dubbelgrepp) eller fish and chips?


Jaja! (: Jag får berätta om en mindre lyckad kväll. Jag och Frida möttes i regnet vid tågstationen. Dagenefterunderbarastekvällen-trötta med förväntningar på en till. Tåget var inställt. Nästa tåg var försenat. Vi bestämde oss för att ta bussen. Väl på bussen kom vi på att vi varken hade adress eller pubnamn. Vi bytte buss och tog oss till Brighton station. Orden vi kom ihåg var station, trafikljus och vänster. Det finns vänster åt alla håll och trafikljus överallt runt Brighton. Regn. Vi letade, förföljde folk med musikcaseaktiga saker, smsade våra kontakter, letade. Regn. Till slut hittade vi puben. Tre musiker, concertina, trumma och gitarr. Inte de vi ville träffa. Snabba Irländska låtar på koncertina är svårt att haka på. Sessionen var nog ok ändå. Hem. Springa till buss. Fel buss, springa till nästa. Fish and chips på hela Frida. Regn. Hem, sent och trött morgon.

Det är sånt man skrattar åt sedan. Vi lärde oss säkert något.

Annars försöker vi göra lite mindre några dagar. Tåglåt, idioms och Emmerdale. Vardag i Portslade.

Skratta åt det, jag hade roligt. Eller var det någon som sa att Karlsson luktar illa?


Längesedan, imorgon har vi Linda igen.
Memorial söndag och regn. Det kändes som en trött dag igår, men så bestämde vi oss för att åka på jamsession i Brighton. Vi hittade till slut och ganska skraja gick vi in, aah, vips hade vi skaffat oss bästa kvälen so far i England. Duktiga, jämnåriga, trevliga. Jag var lite trött första lektionen i morse, ja, men det var det värt. Musiklektion, engelska och england today för en hel vecka ändå igår. Jag och Frida, alla dessa engelsmän. Trevligt med engelskengeska kompisar också. Ikväll ska vi träffas igen, jamsession i Brighton. Hurrahurra!

Jag har nyss ätit fisk och chips, greasy. Nu ska jag öva Orange blossom special och sedan åka. (:


Karros bild har förresten inget med något att göra, men ändå. Engelsk förpackning. Vi var tvungen att läsa portugisiska innan vi förstod kopplingen; Handflata=palm=palm => palmolja. Fint!

Inte vilken pub som helst. Hit sprang Francis Crick och James Watson in och berättade om "The secret of life" först någonsin. Den lokala puben för vetenskapsmän där DNA-spiralen först visades upp. Taket är förresten också fyllt av soldaters signaturer från andra kriget, om de inte skulle komma tillbaka.
Inte vilken pub som helst.

Lördagsutflykt vecka tre: Cambridge. Imorse satte vi oss i skolbussen för att åka till Cambridge. Alla sov efter fem minuter och vips så var vi framme. Två timmar senare. Universitetsstad, nästan bara universitetsstad. Mycket fin, engelsk och anrik. Jag vill plugga nu och där. Sightseeing före lunch. Packed lunch. Shopping och fika. Kom hem sent och var trött, hungrig och frysen, men det var det värt.


Skolkapell, ett av hur många som helst. Fika.


Jag vet, turistbild.


Höst
Konsert med musiklärare två ikväll. Oj, han måste var mycket mer speciell än vi trott. Enmansband, indeed. Nick Pynn. Loopade ljud, många instrument, konstiga taktarter, konstiga ackord och hopblandningar av toner. Spännande och bra. Bra tycker jag, men sådana där som Peter, Niclas och Kalle skulle nog uppskatta ännu mer. Ja, ni förstår i alla fall själva.

http://www.youtube.com/nickpynn
http://www.myspace.com/nickpynn 
http://www.nickpynn.co.uk/

Titta, lyssna, det måste ju vara något fel på mannen.


Det här är svårt. Det blir precis som andras som jag irriterar mig på. Vissa är bra, de flesta är dåliga. Titta på allt fantastiskt jag gör i mitt lyckade liv. mm. Fast just nu jaa. Hursomhelst.

Jag har varit i skolan. Jag pratade engelska och spelade fiol. Nu sitter jag vid datorn. Irländska dialekter gör mig lite tokig. Vi ska lyssna på en akustisk elektronisk konsert ikväll. Det låter ju spännande. Helghelg, englandengland!

informerande var syftet, lite som en utrikeskorrespondent om sig själv. mm. självbekräftande och roligt. mm.
Ärs, det här inlägget skulle ha kommit upp för flera dagar sedan. Jag har lärt mig filmfunktionen på kameran, det ställde nog till det. Lova bara att läsa om Lewes också! Den skulle ju komma efter, ååh!


Dagen i filmer.

Först rastjam. Pratade med rektorn idag hon tyckte om folkmusikerna, "Ni verkar aldrig kunna gå förbi instrumenten utan att röra dem". Vanlig rast på loxdale hursomhelst. Ida förresten, din stråke var i kameran.

 Vår magister tycker också om att spela på rasten. Han trodde att han blivit ett tåg, han är ett ganska bra tåg tycker jag.

Sist hejdåjam på den lokalaste puben. Trevligt, mycket, men med lite tråkig anledning.

Intern rubrik, eller hur kära klasskamrater. Igår åkte Ida hem en stund.
2 månader känns som aldrig så länge. I Dublin ska vi ösa igen och då ska jag bevisa att jag kan Ida. Minsann!

Majbrasamajbrasa, nu måste jag åka iväg!


Bonfire, Guy Fawlks night. Jag, Frida, Karro och några till åkte till Lewes. Egentligen var det 50 000 till i lilla Lewes. Kaos, men ganska organiserat. Paraden var mäktigare och längre än vi någonsin kunnat ana. Ungefär två timmar innan hela var förbi. Engelsk tradition, roligt att vara med om på rätt ställe. Text kan inte beskriva, inte kort, inte film, men ändå.


Vi gjorde en film på tåget, den är här. Ledsen för redigeringen på min kamera och ovändbara bilder.


Mitt i England, mitt i vistelsen, mitt i fioler, artighet och allt fint här kom jag att tänka på förut. Vi hade fått i uppgift att skriva om en bra education experience. Skvadern, herregud så bra det var kom jag på då. Allt känns jätteavlägset nu och jag hade helt glömt bort det, men Sundsvall är ganska fint ändå. Inte hemlängtan, inte så, mer tacksam. Blev tvungen att titta på Nv3b-filmen, det var fint. Synd jag missar skvaderdagen, men på juldagen då minsann. Mitt i allt, det var bara det.


Vi hade jobbat hårdast och nu hade vi roligast, fin tid.




...åter till essayskrivande och irländska drillar.


Igår var vi på utflykt med Andy. Salisbury och Stonehenge. Ida, Frida, Kathy, Sanna och jag. Vi åkte tidigt på morgonen och kom hem på kvällen.

Vi började med Europas näst största katedral. Herregud, den var stor. Barnkören övade latinska sånger. Historiens vingslag och stämningen fick oss nästan att gråta. Konstigt, jag som inte ens är lättrörd. 150 m kyrktorn, englands äldsta klocka, jätteviktiga och jättegamla dokument och gammalgammal marknad hann vi också med. Vi köpte fyra stora skålar frukt på marknaden och åt mat innan vi åkte vidare. 



Stonehenge. Been there, seen that. Ja, det har vi minsann. Regn och blåst som det nog bara kan vara här. Vakterna frös och hade bestämt sig för att stänga för dagen. Regnet öste, vi skrattade hysteriskt hela tiden och tittade på stenhögen. Spännande, jag kommer i alla fall aldrig glömma att jag varit där. Kanske av fel orsaker, men ändå.

  

 

På kvällen var vi döda sillar i Fridas säng. I fredags spelade vi klezmer och Irländskt, sedan åt vi ost och choklad i min. Ikväll ska vi nog på jamsession Brighton. Hurra!